Det dånar, och himlen flammar
Av blixtar, vars ljungeldar slå,
När vredgade Asa Tors Hammar
De vredgade mörker männen nå!
När väldige asen han slungar
Sin hammare med fruktansvärd kraft,
På himlen blixtrarna ljungar
Det sjunger i hammarens skaft

När åskvagnen gudarna lämnar
Och asen begynner sin färd,
Av tordönet himlen rämnar,
Blir ångest i trälarnas värld
När vagnshjulens rasslande rullar
och natten blir ljus som en dag
Det skälver i berggrund och kullar
För hämnande hammarens slag!

När Tor efter bockarna rider
och gnistor om hovarna yr,
För ljuset hans hammare strider
Och mörkret från Nordmännen flyr!
Väl nordbon i bröstet då känner
Att blixtguden är hans kamrat,
Att hårt väder och hans äro vänner,
Mot mörkret de hysa sitt hat