Nu står du där och undrar vad som har hänt.
För du gav mej motstånd men nu har det vänt.
Du ställde mig mot väggen och jag stod kvar.
Och muren har rasat men munnen bar.

Du gav mej ändå nånting som gör mig hel.
För jag har fått lära mig ta ihjäl.
Nu skålar jag för livet ur mig i dag.
Och ska någon leva så är det jag.

Och jag ska inte gå
jag väntar på en kvinna
som vågar och som kan förstå
Hur längtan kan förgöra oss.
Så ta det som finns kvar av mig.
Det räker hela livet
och ha det när du saknar mig
när vinternatten närmar sig

Och jag kan aldrig gå tillbaka igen.
Jag var som en djävul i himmelen.
Och döden var min skugga var jag än fanns.
Och livet en dröm om nån annanstanns.

Varje gång du såg mig såg du en strid.
För jag var en främling i mörkrets tid.
Här reser jag min sten och hugger mitt namn.
Men vaknade upp i belägringens famn.

Och jag ska inte gå...

Livet var allt för galet det förde mig bort till ingenstanns.
Till ett ställe till en avgrund som ingen har sett.
Såg jag att det var döden jag var väll en vän så fort jag hann.
Någon hörde och tog hem mig till slut.

Nu står du där och undrar vad som har hänt.
Men hela mitt liv stod en dörr på glänt.
Och allt jag har förnekat det finns ju kvar.
För muren har rasat men munnen bar.

Och jag ska inte gå...